Vindkraft stärker lokalsamhället – se den som en unik möjlighet

VI HAR SETT ATT TRENDEN VÄNDER MED GÅRDSMEJERIER OCH ANNAN SMÅSKALIG TILLVERKNING. NU ÖPPNAS EN MÖJLIGHET ATT GENOM VINDKRAFT OCH SOLPANELER FLYTTA GENERERING AV ELKRAFT TILL MINDRE LOKALA ENHETER, SKRIVER KJELL SKOGLUND.

Energi, särskilt i form av ­elektricitet, är en nyckelfråga för hur vi ska k­unna fortsätta utveckla vårt sam­hälle i mer hållbar riktning. Ökad elektrifiering är nödvändig för att ­reducera skadliga utsläpp, men ­vägen framåt är omgärdad av regleringar och politiska beslut som kan dra ut på tiden.

Ett utsläppsfritt alternativ är vind­kraft, som redan i dag står för 17,3 procent (27,6 terawattimmar) av all elproduktion i grannlandet Sverige jämfört med 8 procent i Finland.

Diskussionen går het i kommuner­na i Österbotten om vindkrafts­turbinerna och deras påverkan på vårt landskap – sällan tar man upp den unika möjligheten att åter göra energiproduktionen lokal och få pengarna att stanna i hemkommunen.

Många av oss är gamla nog att komma ihåg det lokala ­mejeriet och närbutiken, byskolan, den ­lilla hälso­centralen och sågverket vid ån med en damm och ett små­skaligt vatten­kraftverk. Vi har upplevt koncentra­tionen till stora en­heter, super­marketar, centralskolor, region­mejerier och enorma sjukhus.

Också energiproduktionen har samlats till ett fåtal gigantiska hög­teknologiska enheter och natio­nella nätverk med höga överförings­kostnader.

Men, vi har sett att trenden vänder med gårdsmejerier och annan små­skalig tillverkning, samtidigt som el- och fibernäten gett de boende på landet samma tjänster som erbjuds i staden. Nu öppnas också en möjlig­het att genom förnyelsebar produk­tion av grön elenergi via vindkraft och solpaneler flytta generering av elkraft till mindre lokala enheter.

Tack vare lagring av överskotts­energi kan vi skapa oberoende och en hög grad av självförsörjning. Med exempel från Sverige kan vi tydligt se att vindkraften stärker lokal­samhället, skapar skatteintäkter och nya arbetsplatser och stimulerar till inflyttning och fast boende i kommunerna.

Mer information om den senaste tekniken kan kanske skingra för­domarna om enorma master, som påverkar landskapets profil, och ljudnivåer som stör naturens lugn och djurlivet.

Viktigast med vindkraften, för­utom att den ger möjlighet till ­lokal produktion av elektricitet, är att den kan ge möjlighet för landsorts­kommuner med avfolkning att få en nystart. Etableringen av vindkraft­verk ger både direkta och in­direkta intäkter med nya serviceföretag som bygger och sköter vind­krafts­parkerna.

Resultatet är nya skatteintäkter samt arrendeavgifter till markägare, men också att lokala entreprenörer får bygga vägar mm vilket ger lång­siktig avkastning och tryggar dessa kommuners tillväxt. Det som behövs är lokal aktivitet för att ta vara på möjligheterna.

Om man ser till Sverige har de svenska kommunerna historiskt haft ett incitament att investera i vindkraft eftersom det fram till och med juli 2016 fanns ett undantag från energiskatten för egen­produce­rad el från vindkraft, använd i den egna verksamheten. Men, detta skatte­undantag har avskaffats från och med 2017.

Sedan dess har många kommu­ner sålt av sina verk, en del relativt ny­producerade under 2010-talet. ­Andra aktörer har tagit över och investerare från Sverige och utlandet har satsat på vindkraft.

Sverige har i dag en obalans mellan produktion och konsumtion av el. I norra Sverige produceras år­ligen 65–75 terawattimmar vattenkraft. Mer än 80 procent av Sveriges ­totala elkonsumtion sker i ­södra och ­mellersta Sverige. I Sverige som hel­het råder överkapacitet på elektrici­tet räknat på hela året, vilket gör att man kan exportera en del av över­skottet till Finland.

Men, när efterfrågan är som störst räcker inte kapaciteten till och ­Sverige tvingas därför att under kortare tid starta upp sin olje-eldade reserv­kraftanläggning i Karlshamn.

Solenergin är i ropet, men ger i dag endast cirka en procent av den ­energi som förbrukas i ­Norden. Vindkraften kommer därför att be­hövas alltmer i framtiden, både land- och havsbaserad vindkraft, eftersom nya industriella projekt ­startas upp. Dessa kommer att behöva grön el, vilket innebär att det mesta av all vindkraftsel från de ­stora vindkrafts­parkerna i norr kommer att för­brukas på plats.

Enligt energiexperter är ett lock­bete för investeringar i vindkraft i södra Sverige att ersättningen för producerad elkraft är upp till 50 ­procent högre per megawattimme än i norr.

Lösningen kommer bli att man måste bygga mer elproduktion i ­mellersta och södra Sverige, ­vilket till största delen kan ske enbart genom storskalig ny havsbaserad vindkraft. Elpriset kommer bli ett allt mera viktigt incitament för att få medborgarna att acceptera mer vindkraft.

Vindkraften omgärdas fortfarande av hinder i form av långa tillstånds­processer, en ojämn prisbild, där vindkraftägare till och med tvingas betala för att producera energi när det råder överskott på sol- och vind­kraft, samt negativa attityder.

Ett aktuellt exempel är när fotbolls­stjärnan Zlatan Ibrahimovic mot­sätter sig vindkraftsetableringar i jämtländska Krokom, där han har en jaktstuga.

Men har motståndet reella grunder och kan vi få grön ­energi utan att förändra sättet att producera den?

De som vill ha en obruten havs­horisont har i många fall ändå ut­sikt över kraftledningar, mobil­master, järnvägsspår och lands­vägar. Man vill äta kakan med förnybar grön ­energi, men vill inte hjälpa till att baka den.

Tillståndsprocessen bör för­enklas och kommuner bör inte få ­lägga in veto i ett skede då projektö­ren lagt tid och pengar på sin vind­kraftsanläggning.

Beträffande ljudnivåerna har de nya, högre masterna stora för­delar. Turbulensen blir mindre på ­högre höjder med högre och jämnare medel­vind, vilket ger en jämnare elproduktion. Därmed minskar även slitaget. Mycket av ljudet förorsakas av varierande effekt, men högre upp har vi jämnare medelvindar kring 8 meter i sekunden, som är idealiska för vindkraftsproduktion.

Rotorn gör bara 10–12 varv vid full effekt per minut jämfört med upp till 35-40 varv för de äldre, betydligt mindre vindkraftverken. Ljudnivån sjunker till enbart 33–35 decibel (A) vid markytan, vilket motsvarar en viskning.

Ett alternativ är att använda vind­turbiner med vertikala axlar, ­något som kan passa för mindre ­lokala ­system. Det ger möjlighet att ­producera och spara energi utanför de stora nationella elnäten. Dessa har annorlunda rotorer och normalt kan man inte höra något biljud på 20 meters avstånd.

I Sverige kan markägare ställa upp vertikala turbiner med 3–5 kilo­watt effekt utan bygglov om ­grannarna ger sitt godkännande. En skillnad mot Finland är också att enbart de parter som direkt berörs av ett ­beslut eller en olägenhet kan över­klaga beslutet, inte alltså automa­tiskt alla kommuninvånare.

Ekonomiskt agerar vindkraften i Sverige i dag på ­marknadsmässi­ga villkor. Den fjärde generationens vindkraftverk placeras utanför tätt­bebyggt område. Tack vare intelli­gent styrning kan effekten styras ­antingen till elnätet, vilket ger en nätnyttointäkt, och elen kan korttids lagras i olika former av batte­rier ­eller långtids lagras som vätgas producerad genom elektrolys av ­vatten eller från biomassa.

Det är också möjligt att fram­ställa syntetisk metanol genom att förena vätgas med växthusgasen kol­dioxid. Både vätgasen och ­metanolen kan användas som bränsle för fordon och fartyg eller för att generera­ ­reservkraft. Vi får alltså lokala ­energikluster, som minskar sår­bar­heten vid kriser.

Tack vare att vindkraften nu­mera har betydligt längre drift- och av­skrivningstid landar avkastningen för kommuner som är positiva till ­investeringar i vindkraft på miljon­belopp.

En enda vindkraftpark kan skapa årliga intäkter på miljontals euro­ ­direkt samt hundratusentals euro indirekt i form av ökad ekono­misk aktivitet i lokalsamhället.

Har våra landsbygdskommuner råd att avvisa framtidens gröna ­energi?